We have now new www-pages at: www.suomenreformijuutalaiset.org
Uusien www-sivujemme: osoite on www.suomenreformijuutalaiset.org
Adressen till våra nya sidor är: www.suomenreformijuutalaiset.org
Wednesday, October 16, 2019
Thursday, August 23, 2018
Reform Judaism in Finland
Welcome to our pages. Here you can find some basic information on what is Reform Judaism, what type of Reform Jewish activities there are in Finland, and links to sites with more detailed information about Reform Judaism. At the bottom of the page you can also find our email address from which you may ask for further information.
What is Judaism?
To answer the question of “what is Reform Judaism”, it is easiest to start from describing what is Judaism, which in general is poorly understood in Finland. Judaism uniquely combines religious and ethnic identity. There are of course many Jews who are not in any way religious, yet the cultural-historic traditions and values are tightly coupled with Judaism as religion. On the other hand there are no religious Jews who would not at the same time be ethnic Jews, as converts are also fully counted as ethnic Jews.
In Judaism, it is most vital how a person behaves in his/her life. In contrast to some other religions, Judaism does not focus on question of how to save one’s soul. There is neither heaven nor hell in Judaism. It is believed that one’s soul returns to God after death, irrespective of whether one is Jewish or not, since all human beings are considered as children of God. There is a concept of “world-to-come” (Olam Haba), but the question of life after death is not in general pondered on other than when someone asks. Quite often this is one of the first questions non-Jews ask about Judaism, given the primacy of the question in some other religions. This is why we bring up the question up front here. To quench possible curiosity, the keen reader is referred here for further information: https://www.myjewishlearning.com/article/the-world-to-come/ ja https://torah.org/torah-portion/perceptions-5772-kisavo/
Interpretations of Torah, i.e., the five books of Moses, as well as other texts in the Tanakh and Talmud, constitute the basis for Jewish ethics and code of good behavior. The Tanakh, Jewish bible, can be downloaded for free from: https://ferrusca.files.wordpress.com/2016/11/thetanakh.pdf , which contains the texts both in Hebrew and English. Despite small differences the Tanakh is almost identical to the Old Testament of the Christian bible.
There are two versions of Talmud, one written in Jerusalem, which is less used, and the other in Babylon, which is used more commonly. The famous definition of Judaism by Hillel the elder, “That which is hateful to you, do not do to your fellow. That is the whole Torah; the rest is the explanation”, can be found in the Babylonian Talmud. This corresponds to the so-called golden rule found in most of the other major religions in the world.
The 10 Commandments form the core guidelines for good behavior in Judaism. As an example of how the 10 Commandments can be interpreted in today’s society, please see: http://www.aish.com/ci/s/The-10-Commandments-for-Our-Times.html. In Judaism, a good deed in accordance of interpretations of Torah is called a mitzvah. In modern perspective, a mitzvah can be seen as good friendly deeds to others and the environment that are in accordance with Halacha. It is also beautifully expressed in Talmud that ”the highest form of wisdom is kindness”. Concepts such as social justice and environmental protection are very central in modern Judaism.
Other passages in the Tanakh that capture the essence of Judaism include often repeated principle to love stranger as one would love oneself “for you were strangers yourself in Egypt (where you were treated with malice)”. Further information on how Torah is interpreted can be found by following the links at the bottom.
What is Reform Judaism?
Now that we have answered, though only briefly, the question of what is Judaism, it is time to answer the questions what is Reform Judaism. Reform Judaism is a denomination wherein the Jewish law, Halacha, has been partly reinterpreted. While it is not possible here to produce complete listing of the ways this has been done, we illuminate this below through a few examples. It is important to note that in Judaism there are no hard boundaries between different denominations, as Jews of all denominations are ultimately considered Jews.
As the first example, according to Orthodox (originally termed “rechtgläubig”, i.e., “those who believe in the right way”) tradition use of instrumental music is not permitted in the synagogue. Permitting instrumental music was among the first reinterpretations of Halacha in the early days of Reform Judaism in Central Europe, most notably in Germany. This was based on descriptions in the Torah on the use of instrumental music in the Temple of Jerusalem during services. This way, religious practice was modernized by going back in time to what preceded the state of affairs as consolidated in the Orthodox tradition. Another example involves the question of whether a female can become a rabbi. In Reform Judaism, females are allowed to become rabbis on the basis of passage in the Torah where a woman is described to lead services to mixed group of males and females.
The third example involves the question of who is Jewish. According to Orthodox tradition, a person is Jewish if he is born to a Jewish mother or has converted to Judaism. On the basis of Jewish identity going from father to children in the Torah, Reform Judaism has reinterpreted Halacha to a position where children of also Jewish father are Jewish if the children have been raised Jewish. Here, again, the reinterpretation was justified by going back in time to how things were before the era wherein Orthodox tradition was consolidated.
This is not however the only way Halacha has been reinterpreted in Reform Judaism. Various customs have been dropped on the basis of not having basis in the Torah or on the basis of making it very difficult to function as a member of modern society so as to fulfill other mitzvot deemed more central. As an example of this, in the 19th Century Germany it was ruled that a person may travel to synagogue for Shabbat services by train in case the person lives far away from synagogue. Here, being part of a community was seen as more pertinent than the tradition that limits movement on Shabbat in order for a person to get sufficient rest to carry on his/her duties after Shabbat refreshed.
In the pic an excerpt from Reform Siddur Mishkan T’filah, which beautifully captures the essence of Reform Judaism.
In the USA, Reform is today the largest of Jewish denominations. Liberal Judaism is the closest equivalent of the American Reform movement in Europe, even though it is a bit more conservative than American Reform. In Reform Judaism, one of the central principles is the respect of autonomy of individuals. This means that individual Jews are seen as obligated to study and make informed decisions as to which aspects of Halacha (e.g. dietary laws) the individual sees as binding and how, without others challenging his/her interpretations. Today, there are very few Jewish communities that would coerce individuals to behave in certain ways, but in the historical perspective the principle of autonomy has been radical. This central principle lends support to the individual Jew in finding the best ways and practices via which he/she can be good to him/herself, love others, and work for better environment. Love of the other in one’s everyday life is a central goal in Judaism that when successful leads to the world becoming a better place. Good deeds towards embetterment of the world are in Judaism referred to as “Tikkun Olam”, which goes well with an old Jewish wisdom “even a small amount of light displaces a lot of darkness”.
Reform Judaism in Finland
As in Europe overall, Reform Judaism is tiny in Finland. We are just very few members of Copenhagen Liberal Jewish congregation (http://shirhatzafon.dk/language/en/) who live in Finland and maintain contact with one another and meet on a regularly irregular basis. There are no Reform Jewish congregation in Finland at the moment. The closest ones are in Copenhagen and St. Petersburg. Of these two, at least in Copenhagen there is a conversion program that individuals interested in converting to Judaism, and thus become Jews, can apply into. In Stockholm there is additionally an association for Progressive Judaism that arranges activities several times a year.
Israel is very important to Jews, and we are no exception. We care about the safety of Israel, and support development of Israel as a wealthy state which also in future, in accordance with the vision of Israel’s founders, is a country with strong democracy, freedom of religion, and which lives in peace with her neighbors.
The Western Wall in the Old City of Jerusalem is one of the most sacred of Jewish sites.
Links to www-pages with info on Judaism and Reform denomination
Books that have info on Judaism
Anita Diamant, Choosing a Jewish Life, 1998
Jonathan Romain, Faith and Practice: A Guide to Reform Judaism Today, 1991
Neil Gillman, The Way Into Encountering God In Judaism, 2000
Hayim Halevy Donin, To Be a Jew: A Guide To Jewish Observance In Contemporary Life, 1991
You can reach us from email address: progressivejudaismfinland@gmail.com
Many thanks for your interest and we would be happy to hear from you. Please understand that our answer may be delayed, as our activities are on a voluntary basis and we each are busy with our daily lives.
Reformijuutalaisuus Suomessa
Lämpimästi tervetuloa. Näiltä sivuilta löydät hieman tietoa siitä mitä on reformijuutalaisuus, tietoa siitä minkälaista pienimuotoista toimintaa on olemassa Suomessa sekä linkkejä englanninkielisille sivustoille joista saa halutessaan seikkaperäisempää tietoa. Alla on lisäksi sähköpostiosoite josta voit halutessasi tiedustella lisää.
Mitä on juutalaisuus?
Vastataksemme kysymykseen siitä mitä on reformijuutalaisuus, lienee helpointa aloittaa vastaamalla kysymykseen siitä, mitä on juutalaisuus. Juutalaisuus on maailmassa ainutlaatuisella tavalla uskonnollisuuden ja etnisen identiteetin yhdistävä käsite. On tietenkin juutalaisia jotka eivät ole millään tavalla uskonnollisia, mutta juutalainen kulttuurihistoriallinen perinne arvoineen nivoutuu kiinteästä juutalaisuuteen uskonnollisessa mielessä. Toisaalta ei ole uskonnollisia juutalaisia jotka eivät olisi etnisiä juutalaisia.
Juutalaisuudessa on keskeisenä se, miten henkilö käyttäytyy elämässään. Uskonnossa ei kuitenkaan nähdä, joistakin muista uskonnoista poiketen ns. pelastumiskysymystä keskeisenä. Juutalaisuudessa ei uskota niin paratiisiin kuin helvettiinkään. Sielun pelastuminen nähdään enemmän tai vähemmän itsestäänselvyytenä oli henkilö sitten juutalainen tai ei. Juutalaisuudessa on käsite tulevasta maailmasta (”olam haba”), mutta kysymystä kuolemanjälkeisestä elämästä ei mietitä kovinkaan paljoa muutoin kuin kysyttäessä, joskin se on usein ensimmäisten kysymysten joukossa juutalaisuudesta kiinnostuneelle kyselijälle. Tämän takia tämä kysymys käydään tässä heti aluksi läpi lyhyesti. Utelias löytää kysymystä koskien lisätietoa muun muassa seuraavista linkeistä: https://www.myjewishlearning.com/article/the-world-to-come/ ja https://torah.org/torah-portion/perceptions-5772-kisavo/
Kuvassa pääsiäisaterialla käytettävä lautanen. Juutalaiset viettävät pääsiäistä Egyptin orjuudesta vapauttamista juhlien, missä kiteytyy raamatussa usein toistuva kohta ”rakastakaa muukalaista niin kuin itseänne, sillä olittehan itsekin muukalaisia Egyptissä”.
Tooran eli Mooseksen viiden kirjan tulkinnat muodostavat juutalaisen etiikan ja hyvän käyttäytymisen perustan. Tulkintoja tehdään ja on tehty myös juutalaisen raamatun muiden kirjoitusten sekä Talmudin pohjalta. Juutalaisen raamatun voi ladata ilmaiseksi (englannin ja heprean kielisenä) seuraavasta osoitteesta: https://ferrusca.files.wordpress.com/2016/11/thetanakh.pdf. Pienin eroin juutalainen raamattu on sama kuin kristinuskon vanha testamentti.
Talmudista on kaksi versiota, Jerusalemissa kirjoitettu mitä on käytetty vähemmän ja Babyloniassa kirjoitettu mitä on käytetty enemmän. Jälkimmäisestä löytyy muun muassa Hillel vanhemman selitys siitä mitä on juutalaisuus joka kuuluu seuraavasti: ”Mikä on vastenmielistä sinulle, älä tee sitä toiselle: tämä on Toora kokonaisuudessaan, loppu on selityksiä”. Tämä vastaa maailman monien muidenkin uskontojen piiristä löytyvää ns. kultaista sääntöä (”golden rule”).
Kuvassa Toora-käärön tekstiä 5. Mooseksen kirjasta. Kuvan kohdassa Mooses puhuu Israelin kansalle Horeb vuorella solmitusta liitosta ja alkaa kertomaan heille kymmenestä käskystä.
Kymmenen käskyä muodostavat juutalaisuudessa hyvin keskeisen ohjeiston hyvälle käyttäytymiselle. Siitä mitä kymmenen käskyä voivat tarkoittaa tänä päivänä löytyy pohdintaa mm. seuraavasta linkistä: http://www.aish.com/ci/s/The-10-Commandments-for-Our-Times.html. Juutalaisuudessa Tooran tulkintojen mukaisia hyviä tekoja kutsutaan nimellä mitzva, jota modernissa tulkinnassa on myös kutsuttu juutalaislain mukaisiksi hyviksi ja ystävällisiksi teoiksi suhteessa toisiin ihmisiin ja myös ympäristöön. Myös esim. Talmudissa kiteytetään kauniisti: ”ystävällisyys toisia kohtaan on suurinta viisautta”. Käsitteet kuten sosiaalinen oikeudenmukaisuus ja ympäristön vaaliminen ovatkin modernissa juutalaisuudessa keskeisiä.
Muita keskeisiä juutalaisen raamatun kohtia joista välittyy modernin juutalaisuuden ydin ovat muun muassa juutalaisessa raamatussa usein toistuva kohta jossa kehotetaan rakastamaan muukalaista kuin itseä sen johdosta että juutalaiset itse olivat aikoinaan Egyptissä muukalaisina ja heitä kohdeltiin siellä huonosti. Siitä mitenkä Tooraa tulkitaan juutalaisuudessa, löytyy kiinnostuneelle lisätietoa myös tämän kirjoituksen lopussa olevista linkeistä.
Mitä on reformijuutalaisuus?
Nyt kun kysymykseen siitä mitä on juutalaisuus on, joskin hyvin lyhyesti, vastattu on aika vastata kysymykseen siitä, mitä on reformijuutalaisuus. Reformijuutalaisuus on juutalainen ajattelusuuntaus jossa on uudelleentulkittu joitakin juutalaislakeja. Kattavaa listausta on mahdoton tähän tuottaa, mutta valotamme asiaa alla muutamalla esimerkillä. On myös huomattava että poikkeuksena joihinkin toisiin uskontoihin, jyrkkiä jakolinjoja juutalaisuuden eri suuntauksien välillä ei ole, kaikki ovat viime kädessä juutalaisia.
Tänä päivänä perinteisen tulkinnan mukaan synagogassa ei tule käyttää musiikki-instrumentteja palveluksen aikana. Reformijuutalaisuuden historiassa ensimmäisiä uudelleentulkintoja oli se, että instrumentaalinen musiikki sallittiin. Tätä perusteltiin sillä että Toorassa on kuvauksia instrumentaalisen musiikin käyttäymisestä Jerusalemin temppelissä palvelusten aikaan. Näin uskontoa modernisoitiin tarkastelemalla miten asiat olivat ennen vakiintuneeksi muodostuneen perinteen aikoja. Toinen esimerkki liittyy kysymykseen siitä voiko nainen toimia rabbina. Reformijuutalaisuudessa on muun muassa vedottu Tooran kohtaan jossa nainen johtaa jumalanpalvelusta ja tämän pohjalta tehty tulkinta että nainen voi toimia rabbina.
Kolmas esimerkki liittyy tulkintaan siitä, kuka on juutalainen. Perinteisen näkemyksen mukaan juutalainen henkilö on sellainen jolla on joko juutalainen äiti tai hän on kääntynyt juutalaiseksi. Koska Toorassa juutalainen identiteetti periytyi isältä lapsille, reformijuutalaisuuden piirissä tehty uudelleentulkinta jonka mukaan myös juutalaisen isän lapset ovat juutalaisia mikäli he ovat saaneet juutalaisen kasvatuksen. Perinteessä palattiin jälleen ajassa taaksepäin, mikä mahdollisti uudistuksen.
Tämä ei kylläkään ole ainoa tapa millä uudistuksia on tehty, sillä on myös poistettu erinäisiä vakiintuneita tapoja sillä perusteella että niillä ei ole pohjaa juutalaisessa raamatussa tai sillä perusteella että ne vaikeuttavat modernin yhteiskunnan jäsenenä toimimista. Esimerkiksi 1800-luvulla tehtiin Saksassa linjaus että sapattijumalanpalvelukseen voi matkustaa junalla mikäli henkilö asuu liian kaukana synagogasta. Yhteisöllisyys nähtiin tärkeämpänä kuin perinteisen juutalaislain noudattaminen missä liikkumista sapattina on rajoitettu jotta henkilö saisi riittävästi lepoa jaksaakseen sapatin jälkeen taas uurastaa arjessaan.
Reformijuutalaisesta Mishkan T’filah Siddur:sta eli rukouskirjasta kohta, joka tavoittaa kauniisti reformijuutalaisuuden ydintä.
Reformijuutalaisuus on tänä päivänä Yhdysvalloissa jäsenmäärältään suurin juutalaisuuden eri suuntauksista. Amerikan reformiliikkeen lähin vastine Euroopassa on liberaalijuutalaisuus, joskin se on Amerikan reformiliikettä hieman vanhoillisempi. Reformijuutalaisuudessa kunnioitetaan yksilöiden itsemääräämisoikeutta sen osalta, että tutkimalla juutalaisia kirjoituksia yksilö saa päättää muiden kritisoimatta miten hän tulkitsee erilaisia juutalaislakeja kuten esimerkiksi eri ruokasäännöksiä. Käytännössä muissakaan juutalaisyhteisöissä tänä päivänä ei juurikaan esiinny yksilön pakottamista johonkin tiettyyn käyttäytymiskaavaan, mutta historiallisesti tarkasteltuna reformisuuntauksen päätös oli hyvin edistyksellinen ja luo pohjan sille mikä on reformisuuntauksen yksi kantavista ajatuksista tänä päivänä: halutaan tukea yksilöä siinä että hän löytää tavat joilla hän voi olla hyvä itselleen, muille ihmisille ja ympäristölleen. Lähimmäisenrakkaus henkilön arjessa onkin mitä keskeisin tavoite joka onnistuessaan tekee maailmasta paremman paikan; tällaista maailmanparannustyötä kutsutaan juutalaisuudessa käsitteellä ”Tikkun Olam”. Tähän liittyy myös juutalainen viisaus siitä että pienikin määrä valoa syrjäyttää suuren määrän pimeyttä.
Reformijuutalaisuus Suomessa
Kuten Euroopassa yleisemminkin, reformijuutalaisuus on pienimuotoista toimintaa Suomessa. Meitä on tällä hetkellä joitakin Suomessa asuvia Kööpenhaminan liberaalijuutalaisen yhteisön (http://shirhatzafon.dk/language/en/) jäseniä jotka pidämme yhteyttä ja tapaamme säännöllisen epäsäännöllisesti. Reformijuutalaista seurakuntaa Suomessa ei siis tällä hetkellä ole, vaan suuntaukseltaan lähimmät seurakunnat löytyvät Kööpenhaminasta ja Pietarista. Näistä ainakin Kööpenhaminasta löytyy myös lähellä reformijuutalaisuutta olevan liberaalisuuntauksen mukainen käännynnäiskurssi niille jotka haluavat tulla juutalaisiksi. Tukholmassa on lisäksi yhdistys jolla on toimintaa useita kertoja vuodessa.
Israel on tärkeä juutalaisille, niin myös meille reformijuutalaisille. Kannamme huolta Israelin turvallisuudesta ja tuemme Israelin kehittymistä vauraana maana jossa jatkossakin vallitsee Israelin perustajien vision mukaisesti vahva demokratia sekä uskonnonvapaus ja joka elää rauhassa naapureidensa kanssa.
Länsimuuri Jerusalemin vanhassa kaupungissa on juutalaisuuden yksi pyhimmistä paikoista.
www-linkkejä muun muassa reformijuutalaisuudesta kertoville sivustoille
Juutalaisuudesta kertovia kirjoja
Anita Diamant, Choosing a Jewish Life, 1998
Jonathan Romain, Faith and Practice: A Guide to Reform Judaism Today, 1991
Neil Gillman, The Way Into Encountering God In Judaism, 2000
Hayim Halevy Donin, To Be a Jew: A Guide To Jewish Observance In Contemporary Life, 1991
Halutessasi tavoitat meidät sähköpostiosoitteesta: progressivejudaismfinland@gmail.com
Lämmin kiitos mielenkiinnostasi. Otathan huomioon, että vastauksemme voi viipyä, sillä toiminta on pienimuotoista ja omien tointen ohella tehtävää.
Lämmin kiitos mielenkiinnostasi. Otathan huomioon, että vastauksemme voi viipyä, sillä toiminta on pienimuotoista ja omien tointen ohella tehtävää.
Reformjudendom i Finland
Varmt välkomna! På dessa sidor hittar du grundläggande information om reformjudendom i allmänhet, info gällande vilken typ av småskalig verksamhet som finns i Finland i detta nu samt länkar till engelskspråkiga webbsidor varifrån du kan hitta mer detaljerad information. Nedan finns också en e-postadress genom vilken du kan nå oss om du har frågor eller funderingar kring ämnet.
Vad är judendom?
För att kunna svara på frågan 'Vad är reformjudendom', är det bäst att börja med att svara på frågan vad judendom är eftersom judendomen är en relativt okänd religion i Finland.
Judendomen förenar på ett unikt sätt en religiös livsåskådning med en etnisk identitet. Det finns självfallet judar som inte är religiösa, men den judiska kulturhistoriska traditionen med sina värderingar är tätt förbunden med judendomen i dess religiösa form. Å andra sidan finns det inga religiösa judar som inte samtidigt är etniska judar, även konvertiter räknas till denna grupp.
Inom judendomen är det mest väsentliga hur en människa beter sig i livet. Till skillnad från flera andra religioner ses inte frälsningsfrågan som speciellt central. Judendomen innefattar ingen tro på varken paradis eller helvete men själens räddning ses mer eller mindre som självklar. Oberoende av vilken religiös livsåskådning en människa bekänner sig till anses en god människas själ återvända till G-d efter döden, då alla människor är G-ds barn. Det finns inom judendomen ett begrepp, Olam Haba, (Den kommande världen) men frågan om livet efter döden är ingen central frågeställning. Det är dock en av frågorna som för oinsatta ofta är mest intressant, och därför berör vi den i korthet genast här i början. För den som vill veta mera hittas mera djupgående information genom följande länkar: https://www.myjewishlearning.com/article/the-world-to-come/ och https://torah.org/torah-portion/perceptions-5772-kisavo/
På bilden ses den tallrik som används under den judiska Passovermåltiden (Seder). Under Passover firar judarna befrielsen från slaveriet i Egypten, vilket centralt återger den i den judiska bibeln ofta återkommande punkten "älska främlingar som er själva för ni var ju själva främlingar i Egypten".
Tolkning av Toran, eller Moses fem böcker, bildar grunden för den judiska etiken och visar vägen för ett gott leverne. Tolkningar görs, och har gjorts, också på basen av de övriga böckerna i den judiska bibeln samt Talmud. Man kan gratis ladda ner (på engelska och hebreiska) den judiska bibeln genom följande län: https://ferrusca.files.wordpress.com/2016/11/thetanakh.pdf. Med små skillnader är den judiska biblen densamma som den kristna bibelns gamla testamente.
Det finns två versioner av Talmud - en mindre använd som är skriven i Jerusalem samt den mer använda som är skriven i Babylonien. I den senare finns bland annat Hillels beskrivning av vad judendom egentligen är: "Gör icke mot din nästa vad du själv hatar. Detta är hela lagen. Resten är kommentarer." Det här motsvarar den sk. Gyllene regeln som återfinns inom flera andra av världens religioner.
På bilden ses Tora rullens text från femte Moseboken. I punkten på bilden talar Moses till Israels folk om det förbund som ingicks på Sinai berget och om de tio budorden.
De tio budorden formar inom judendomen en väldigt central guide för ett gott leverne. Om du vill veta mera om vad de tio budorden kan innebära i vår moderna värld hittar du information bl. a. via följande länk: http://www.aish.com/ci/s/The-10-Commandments-for-Our-Times.html.
Inom judendomen kallas de goda gärningar som görs utgående från tolkningar av Toran för "mitzvah". I en modern tolkning avses härmed de goda och vänliga gärningar i förhållande till övriga människor och miljön som utgör grunden för ett judiskt liv. Också i t. ex. Talmud sammanfattas vackert att "Vänlighet är den högsta visdomen". Begrepp som social rättvisa och omtanke om miljön är centrala i det moderna judiska tänkandet.
Övriga centrala delar ur den judiska bibeln som förmedlar den moderna judendomens kärna är b.l a. den ofta återkommande punkten där vi uppmanas älska främlingen som oss själva eftersom judarna själva var främlingar i Egypten var de behandlades illa. Är du intresserad av hur Toran tolkas inom judendomen hittar du ytterligare länkar i slutet av texten.
På bilden ses en Chanukiah. Chanukka är en av högtiderna som firas inom judendomen. Mer info om högtiden hittas på: https://www.myjewishlearning.com/article/hanukkah-101/
Vad är reformjudendom?
Nu när vi svarat, om än väldigt kortfattat, på frågan vad judendom är, så är det dags att ta itu med frågan vad reformjudendom är. Reformjudendom är en inriktning inom judendomen där man har gjort en nytolkning av vissa judiska lagar. Det är inte möjligt att här presentera en heltäckande lista, men vi försöker belysa saken med några exempel. Det är också viktigt att poängtera att det finns inga strikta skiljelinjer mellan de olika judiska inriktningarna - i slutändan är alla judar.
Enligt den traditionella, orthodoxa, tolkningen bör musikaliska instrument inte användas i synagogan under g-dstjänsten. En av de första nytolkningarna (eller snarare omtolkningarna) i reformjudendomens historia var den att instrumentalisk musik tilläts. Det här baserades på att det i Toran finns beskrivningar av hur musikinstrument användes i Jerusalem under templets tid. På det här sättet moderniserades religionen genom att granska hur saker och ting förhöll sig innan de hittills gällande tolkningarna kom till.
Ett annat exempel gäller frågan huruvida en kvinna kan fungera som rabbi. Inom reformjudendomen har bland annat hänvisats till en punkt i Toran där en kvinna leder g-dstjänsten och på basis av detta har tolkningen gjorts att kvinnor kan fungera som rabbi.
Ett tredje exempel gäller tolkningen av vem som räknas som jude. Enligt den traditionella synen är man jude om man endera fötts av en judisk mor eller har konverterat till judendomen. Eftersom den judiska identiteten i Toran ärvdes från fäder till barn har man i reformjudendomen gjort omtolkningen att också barn till en judisk far är judar, förutsatt att de får en judisk uppfostran. Genom att gå bakåt i historien möjliggjordes alltså en förnyelse!
Det här är inte det enda sätt på vilket förändringar i tolkningarna gjorts. Man har också uteslutit en del etablerade regler eftersom de inte baseras direkt på den judiska bibeln, för att de gör det väsentligt svårare att leva som aktiv medlem i det moderna samhället eller försvårar att fullfölja mitzvot som anses viktigare. Som exempel kan nämnas att redan på 1800-talet gjordes i Tysland en linjedragning att en person som bor långt bort från synagogan får åka tåg på sabbaten för att kunna delta i g-dstjänsten. Samvaro och deltagande i församlingslivet sågs som viktigare än den traditionella tolkningen av den judiska lagen att all förflyttning på sabbaten är starkt begränsad (så att man ska få tillräckligt med vila för att orka aktivt delta i vardagen igen efter sabbaten).
Här en sida ur den reformjudiska böneboken Mishkan T'filah Siddur, som vackert visar på kärnan i reformjudendomen.
Reformjudendomen är idag, sett till antalet medlemmar, den största grenen av judendom i USA. Den amerikanska reformrörelsen liknar främst den europeiska liberala judendomen, även om denna är en aning mer traditionell än den amerikanska reformrörelsen. Inom reformjudendomen respekteras individernas rätt till självbestämmande så tillvida att varje medlem själv har ansvar för att studera judiska texter och lagar och avgöra hur och till vilken del de implementeras i det egna livet, utan att kritiseras av andra medlemmar. Ett exempel gäller kosherreglerna och hur och vad man väljer att äta. Generellt sett finns det inom judendomen idag väldigt lite "tvång" gällande hur en medlem ska och bör bete sig, men historiskt sett sågs reformjudendomen som väldigt progressiv. Ända från början ansågs, och anses fortfarande, en av reformrörelsens bärande principer vara att stödja individen i hans sökande efter vanor som låter honom vara snäll mot sig själv, övriga människor och miljön. Det finns inget viktigare mål än att visa omtanke om nästan, lyckas vi människor med det så blir världen en mycket bättre plats. Detta "världsförbättrande" arbete kallas inom judendomen "Tikkun Olam". En gammal judisk visdom lär att även en liten mängd ljus fördriver en stor mängd mörker.
Reformjudendomen i Finland
Liksom i Europa i övrigt är reformjudendomen väldigt marginell i Finland. Vi är i detta nu ett litet antal finländare som hör till den liberaljudiska församlingen i Köpenhamn (http://shirhatzafon.dk/language/en/). Vi håller kontakt och ser till att träffas oregelbundet regelbundet. Det finns alltså inga reformjudiska församlingar i Finland just nu, utan de närmaste hittas i Köpenhamn och St. Petersburg. Av dessa erbjuder åtminstone församlingen i Köpenhamn en konverteringskurs enligt liberaljudiska former, för de som önskar konvertera till judendomen. I Stockholm finns dessutom en förening som har aktiviteter flera gånger i året.
Israel är viktig för judarna, så även för oss reformjudar. Vi oroar oss över Israels säkerhet och stöder Israels utveckling som ett välbeställt land där det även i fortsättningen råder en stark demokrati i enlighet med de visioner som Israels grundare hade, och där invånarna får leva i religionsfrihet i fred med sina grannar.
Västra muren i Jerusalems gamla stad är en av de heligaste platserna inom judendomen.
www-länkar till sidor som har mera information om bl. a. reformjudendomen:
https://wupj.org/
http://eupj.org/
http://www.liberaljudaism.org/
http://www.reformjudaism.org/
https://www.myjewishlearning.com/
Exempel på böcker om judendomen:
Anita Diamant, Choosing a Jewish Life, 1998
Jonathan Romain, Faith and Practice: A Guide to Reform Judaism Today, 1991
Neil Gillman, The Way Into Encountering God In Judaism, 2000
Hayim Halevy Donin, To Be a Jew: A Guide To Jewish Observance In Contemporary Life, 1991
Ifall du har frågor eller önskar få mera information är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post på: progressivejudaismfinland@gmail.com
Vi tackar för visat intresse och svarar så fort vi har möjlighet. Vänligen kom ihåg att svaret kan dröja aningen eftersom verksamheten är småskalig och sker vid sidan om våra egentliga uppgifter.
Vad är judendom?
För att kunna svara på frågan 'Vad är reformjudendom', är det bäst att börja med att svara på frågan vad judendom är eftersom judendomen är en relativt okänd religion i Finland.
Judendomen förenar på ett unikt sätt en religiös livsåskådning med en etnisk identitet. Det finns självfallet judar som inte är religiösa, men den judiska kulturhistoriska traditionen med sina värderingar är tätt förbunden med judendomen i dess religiösa form. Å andra sidan finns det inga religiösa judar som inte samtidigt är etniska judar, även konvertiter räknas till denna grupp.
Inom judendomen är det mest väsentliga hur en människa beter sig i livet. Till skillnad från flera andra religioner ses inte frälsningsfrågan som speciellt central. Judendomen innefattar ingen tro på varken paradis eller helvete men själens räddning ses mer eller mindre som självklar. Oberoende av vilken religiös livsåskådning en människa bekänner sig till anses en god människas själ återvända till G-d efter döden, då alla människor är G-ds barn. Det finns inom judendomen ett begrepp, Olam Haba, (Den kommande världen) men frågan om livet efter döden är ingen central frågeställning. Det är dock en av frågorna som för oinsatta ofta är mest intressant, och därför berör vi den i korthet genast här i början. För den som vill veta mera hittas mera djupgående information genom följande länkar: https://www.myjewishlearning.com/article/the-world-to-come/ och https://torah.org/torah-portion/perceptions-5772-kisavo/
Tolkning av Toran, eller Moses fem böcker, bildar grunden för den judiska etiken och visar vägen för ett gott leverne. Tolkningar görs, och har gjorts, också på basen av de övriga böckerna i den judiska bibeln samt Talmud. Man kan gratis ladda ner (på engelska och hebreiska) den judiska bibeln genom följande län: https://ferrusca.files.wordpress.com/2016/11/thetanakh.pdf. Med små skillnader är den judiska biblen densamma som den kristna bibelns gamla testamente.
Det finns två versioner av Talmud - en mindre använd som är skriven i Jerusalem samt den mer använda som är skriven i Babylonien. I den senare finns bland annat Hillels beskrivning av vad judendom egentligen är: "Gör icke mot din nästa vad du själv hatar. Detta är hela lagen. Resten är kommentarer." Det här motsvarar den sk. Gyllene regeln som återfinns inom flera andra av världens religioner.
De tio budorden formar inom judendomen en väldigt central guide för ett gott leverne. Om du vill veta mera om vad de tio budorden kan innebära i vår moderna värld hittar du information bl. a. via följande länk: http://www.aish.com/ci/s/The-10-Commandments-for-Our-Times.html.
Inom judendomen kallas de goda gärningar som görs utgående från tolkningar av Toran för "mitzvah". I en modern tolkning avses härmed de goda och vänliga gärningar i förhållande till övriga människor och miljön som utgör grunden för ett judiskt liv. Också i t. ex. Talmud sammanfattas vackert att "Vänlighet är den högsta visdomen". Begrepp som social rättvisa och omtanke om miljön är centrala i det moderna judiska tänkandet.
Övriga centrala delar ur den judiska bibeln som förmedlar den moderna judendomens kärna är b.l a. den ofta återkommande punkten där vi uppmanas älska främlingen som oss själva eftersom judarna själva var främlingar i Egypten var de behandlades illa. Är du intresserad av hur Toran tolkas inom judendomen hittar du ytterligare länkar i slutet av texten.
Vad är reformjudendom?
Nu när vi svarat, om än väldigt kortfattat, på frågan vad judendom är, så är det dags att ta itu med frågan vad reformjudendom är. Reformjudendom är en inriktning inom judendomen där man har gjort en nytolkning av vissa judiska lagar. Det är inte möjligt att här presentera en heltäckande lista, men vi försöker belysa saken med några exempel. Det är också viktigt att poängtera att det finns inga strikta skiljelinjer mellan de olika judiska inriktningarna - i slutändan är alla judar.
Enligt den traditionella, orthodoxa, tolkningen bör musikaliska instrument inte användas i synagogan under g-dstjänsten. En av de första nytolkningarna (eller snarare omtolkningarna) i reformjudendomens historia var den att instrumentalisk musik tilläts. Det här baserades på att det i Toran finns beskrivningar av hur musikinstrument användes i Jerusalem under templets tid. På det här sättet moderniserades religionen genom att granska hur saker och ting förhöll sig innan de hittills gällande tolkningarna kom till.
Ett annat exempel gäller frågan huruvida en kvinna kan fungera som rabbi. Inom reformjudendomen har bland annat hänvisats till en punkt i Toran där en kvinna leder g-dstjänsten och på basis av detta har tolkningen gjorts att kvinnor kan fungera som rabbi.
Ett tredje exempel gäller tolkningen av vem som räknas som jude. Enligt den traditionella synen är man jude om man endera fötts av en judisk mor eller har konverterat till judendomen. Eftersom den judiska identiteten i Toran ärvdes från fäder till barn har man i reformjudendomen gjort omtolkningen att också barn till en judisk far är judar, förutsatt att de får en judisk uppfostran. Genom att gå bakåt i historien möjliggjordes alltså en förnyelse!
Det här är inte det enda sätt på vilket förändringar i tolkningarna gjorts. Man har också uteslutit en del etablerade regler eftersom de inte baseras direkt på den judiska bibeln, för att de gör det väsentligt svårare att leva som aktiv medlem i det moderna samhället eller försvårar att fullfölja mitzvot som anses viktigare. Som exempel kan nämnas att redan på 1800-talet gjordes i Tysland en linjedragning att en person som bor långt bort från synagogan får åka tåg på sabbaten för att kunna delta i g-dstjänsten. Samvaro och deltagande i församlingslivet sågs som viktigare än den traditionella tolkningen av den judiska lagen att all förflyttning på sabbaten är starkt begränsad (så att man ska få tillräckligt med vila för att orka aktivt delta i vardagen igen efter sabbaten).
Reformjudendomen är idag, sett till antalet medlemmar, den största grenen av judendom i USA. Den amerikanska reformrörelsen liknar främst den europeiska liberala judendomen, även om denna är en aning mer traditionell än den amerikanska reformrörelsen. Inom reformjudendomen respekteras individernas rätt till självbestämmande så tillvida att varje medlem själv har ansvar för att studera judiska texter och lagar och avgöra hur och till vilken del de implementeras i det egna livet, utan att kritiseras av andra medlemmar. Ett exempel gäller kosherreglerna och hur och vad man väljer att äta. Generellt sett finns det inom judendomen idag väldigt lite "tvång" gällande hur en medlem ska och bör bete sig, men historiskt sett sågs reformjudendomen som väldigt progressiv. Ända från början ansågs, och anses fortfarande, en av reformrörelsens bärande principer vara att stödja individen i hans sökande efter vanor som låter honom vara snäll mot sig själv, övriga människor och miljön. Det finns inget viktigare mål än att visa omtanke om nästan, lyckas vi människor med det så blir världen en mycket bättre plats. Detta "världsförbättrande" arbete kallas inom judendomen "Tikkun Olam". En gammal judisk visdom lär att även en liten mängd ljus fördriver en stor mängd mörker.
Reformjudendomen i Finland
Liksom i Europa i övrigt är reformjudendomen väldigt marginell i Finland. Vi är i detta nu ett litet antal finländare som hör till den liberaljudiska församlingen i Köpenhamn (http://shirhatzafon.dk/language/en/). Vi håller kontakt och ser till att träffas oregelbundet regelbundet. Det finns alltså inga reformjudiska församlingar i Finland just nu, utan de närmaste hittas i Köpenhamn och St. Petersburg. Av dessa erbjuder åtminstone församlingen i Köpenhamn en konverteringskurs enligt liberaljudiska former, för de som önskar konvertera till judendomen. I Stockholm finns dessutom en förening som har aktiviteter flera gånger i året.
Israel är viktig för judarna, så även för oss reformjudar. Vi oroar oss över Israels säkerhet och stöder Israels utveckling som ett välbeställt land där det även i fortsättningen råder en stark demokrati i enlighet med de visioner som Israels grundare hade, och där invånarna får leva i religionsfrihet i fred med sina grannar.
www-länkar till sidor som har mera information om bl. a. reformjudendomen:
https://wupj.org/
http://eupj.org/
http://www.liberaljudaism.org/
http://www.reformjudaism.org/
https://www.myjewishlearning.com/
Exempel på böcker om judendomen:
Anita Diamant, Choosing a Jewish Life, 1998
Jonathan Romain, Faith and Practice: A Guide to Reform Judaism Today, 1991
Neil Gillman, The Way Into Encountering God In Judaism, 2000
Hayim Halevy Donin, To Be a Jew: A Guide To Jewish Observance In Contemporary Life, 1991
Ifall du har frågor eller önskar få mera information är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post på: progressivejudaismfinland@gmail.com
Vi tackar för visat intresse och svarar så fort vi har möjlighet. Vänligen kom ihåg att svaret kan dröja aningen eftersom verksamheten är småskalig och sker vid sidan om våra egentliga uppgifter.
Subscribe to:
Posts (Atom)