Vad är judendom?
För att kunna svara på frågan 'Vad är reformjudendom', är det bäst att börja med att svara på frågan vad judendom är eftersom judendomen är en relativt okänd religion i Finland.
Judendomen förenar på ett unikt sätt en religiös livsåskådning med en etnisk identitet. Det finns självfallet judar som inte är religiösa, men den judiska kulturhistoriska traditionen med sina värderingar är tätt förbunden med judendomen i dess religiösa form. Å andra sidan finns det inga religiösa judar som inte samtidigt är etniska judar, även konvertiter räknas till denna grupp.
Inom judendomen är det mest väsentliga hur en människa beter sig i livet. Till skillnad från flera andra religioner ses inte frälsningsfrågan som speciellt central. Judendomen innefattar ingen tro på varken paradis eller helvete men själens räddning ses mer eller mindre som självklar. Oberoende av vilken religiös livsåskådning en människa bekänner sig till anses en god människas själ återvända till G-d efter döden, då alla människor är G-ds barn. Det finns inom judendomen ett begrepp, Olam Haba, (Den kommande världen) men frågan om livet efter döden är ingen central frågeställning. Det är dock en av frågorna som för oinsatta ofta är mest intressant, och därför berör vi den i korthet genast här i början. För den som vill veta mera hittas mera djupgående information genom följande länkar: https://www.myjewishlearning.com/article/the-world-to-come/ och https://torah.org/torah-portion/perceptions-5772-kisavo/
Tolkning av Toran, eller Moses fem böcker, bildar grunden för den judiska etiken och visar vägen för ett gott leverne. Tolkningar görs, och har gjorts, också på basen av de övriga böckerna i den judiska bibeln samt Talmud. Man kan gratis ladda ner (på engelska och hebreiska) den judiska bibeln genom följande län: https://ferrusca.files.wordpress.com/2016/11/thetanakh.pdf. Med små skillnader är den judiska biblen densamma som den kristna bibelns gamla testamente.
Det finns två versioner av Talmud - en mindre använd som är skriven i Jerusalem samt den mer använda som är skriven i Babylonien. I den senare finns bland annat Hillels beskrivning av vad judendom egentligen är: "Gör icke mot din nästa vad du själv hatar. Detta är hela lagen. Resten är kommentarer." Det här motsvarar den sk. Gyllene regeln som återfinns inom flera andra av världens religioner.
De tio budorden formar inom judendomen en väldigt central guide för ett gott leverne. Om du vill veta mera om vad de tio budorden kan innebära i vår moderna värld hittar du information bl. a. via följande länk: http://www.aish.com/ci/s/The-10-Commandments-for-Our-Times.html.
Inom judendomen kallas de goda gärningar som görs utgående från tolkningar av Toran för "mitzvah". I en modern tolkning avses härmed de goda och vänliga gärningar i förhållande till övriga människor och miljön som utgör grunden för ett judiskt liv. Också i t. ex. Talmud sammanfattas vackert att "Vänlighet är den högsta visdomen". Begrepp som social rättvisa och omtanke om miljön är centrala i det moderna judiska tänkandet.
Övriga centrala delar ur den judiska bibeln som förmedlar den moderna judendomens kärna är b.l a. den ofta återkommande punkten där vi uppmanas älska främlingen som oss själva eftersom judarna själva var främlingar i Egypten var de behandlades illa. Är du intresserad av hur Toran tolkas inom judendomen hittar du ytterligare länkar i slutet av texten.
Vad är reformjudendom?
Nu när vi svarat, om än väldigt kortfattat, på frågan vad judendom är, så är det dags att ta itu med frågan vad reformjudendom är. Reformjudendom är en inriktning inom judendomen där man har gjort en nytolkning av vissa judiska lagar. Det är inte möjligt att här presentera en heltäckande lista, men vi försöker belysa saken med några exempel. Det är också viktigt att poängtera att det finns inga strikta skiljelinjer mellan de olika judiska inriktningarna - i slutändan är alla judar.
Enligt den traditionella, orthodoxa, tolkningen bör musikaliska instrument inte användas i synagogan under g-dstjänsten. En av de första nytolkningarna (eller snarare omtolkningarna) i reformjudendomens historia var den att instrumentalisk musik tilläts. Det här baserades på att det i Toran finns beskrivningar av hur musikinstrument användes i Jerusalem under templets tid. På det här sättet moderniserades religionen genom att granska hur saker och ting förhöll sig innan de hittills gällande tolkningarna kom till.
Ett annat exempel gäller frågan huruvida en kvinna kan fungera som rabbi. Inom reformjudendomen har bland annat hänvisats till en punkt i Toran där en kvinna leder g-dstjänsten och på basis av detta har tolkningen gjorts att kvinnor kan fungera som rabbi.
Ett tredje exempel gäller tolkningen av vem som räknas som jude. Enligt den traditionella synen är man jude om man endera fötts av en judisk mor eller har konverterat till judendomen. Eftersom den judiska identiteten i Toran ärvdes från fäder till barn har man i reformjudendomen gjort omtolkningen att också barn till en judisk far är judar, förutsatt att de får en judisk uppfostran. Genom att gå bakåt i historien möjliggjordes alltså en förnyelse!
Det här är inte det enda sätt på vilket förändringar i tolkningarna gjorts. Man har också uteslutit en del etablerade regler eftersom de inte baseras direkt på den judiska bibeln, för att de gör det väsentligt svårare att leva som aktiv medlem i det moderna samhället eller försvårar att fullfölja mitzvot som anses viktigare. Som exempel kan nämnas att redan på 1800-talet gjordes i Tysland en linjedragning att en person som bor långt bort från synagogan får åka tåg på sabbaten för att kunna delta i g-dstjänsten. Samvaro och deltagande i församlingslivet sågs som viktigare än den traditionella tolkningen av den judiska lagen att all förflyttning på sabbaten är starkt begränsad (så att man ska få tillräckligt med vila för att orka aktivt delta i vardagen igen efter sabbaten).
Reformjudendomen är idag, sett till antalet medlemmar, den största grenen av judendom i USA. Den amerikanska reformrörelsen liknar främst den europeiska liberala judendomen, även om denna är en aning mer traditionell än den amerikanska reformrörelsen. Inom reformjudendomen respekteras individernas rätt till självbestämmande så tillvida att varje medlem själv har ansvar för att studera judiska texter och lagar och avgöra hur och till vilken del de implementeras i det egna livet, utan att kritiseras av andra medlemmar. Ett exempel gäller kosherreglerna och hur och vad man väljer att äta. Generellt sett finns det inom judendomen idag väldigt lite "tvång" gällande hur en medlem ska och bör bete sig, men historiskt sett sågs reformjudendomen som väldigt progressiv. Ända från början ansågs, och anses fortfarande, en av reformrörelsens bärande principer vara att stödja individen i hans sökande efter vanor som låter honom vara snäll mot sig själv, övriga människor och miljön. Det finns inget viktigare mål än att visa omtanke om nästan, lyckas vi människor med det så blir världen en mycket bättre plats. Detta "världsförbättrande" arbete kallas inom judendomen "Tikkun Olam". En gammal judisk visdom lär att även en liten mängd ljus fördriver en stor mängd mörker.
Reformjudendomen i Finland
Liksom i Europa i övrigt är reformjudendomen väldigt marginell i Finland. Vi är i detta nu ett litet antal finländare som hör till den liberaljudiska församlingen i Köpenhamn (http://shirhatzafon.dk/language/en/). Vi håller kontakt och ser till att träffas oregelbundet regelbundet. Det finns alltså inga reformjudiska församlingar i Finland just nu, utan de närmaste hittas i Köpenhamn och St. Petersburg. Av dessa erbjuder åtminstone församlingen i Köpenhamn en konverteringskurs enligt liberaljudiska former, för de som önskar konvertera till judendomen. I Stockholm finns dessutom en förening som har aktiviteter flera gånger i året.
Israel är viktig för judarna, så även för oss reformjudar. Vi oroar oss över Israels säkerhet och stöder Israels utveckling som ett välbeställt land där det även i fortsättningen råder en stark demokrati i enlighet med de visioner som Israels grundare hade, och där invånarna får leva i religionsfrihet i fred med sina grannar.
www-länkar till sidor som har mera information om bl. a. reformjudendomen:
https://wupj.org/
http://eupj.org/
http://www.liberaljudaism.org/
http://www.reformjudaism.org/
https://www.myjewishlearning.com/
Exempel på böcker om judendomen:
Anita Diamant, Choosing a Jewish Life, 1998
Jonathan Romain, Faith and Practice: A Guide to Reform Judaism Today, 1991
Neil Gillman, The Way Into Encountering God In Judaism, 2000
Hayim Halevy Donin, To Be a Jew: A Guide To Jewish Observance In Contemporary Life, 1991
Ifall du har frågor eller önskar få mera information är du varmt välkommen att kontakta oss via e-post på: progressivejudaismfinland@gmail.com
Vi tackar för visat intresse och svarar så fort vi har möjlighet. Vänligen kom ihåg att svaret kan dröja aningen eftersom verksamheten är småskalig och sker vid sidan om våra egentliga uppgifter.
No comments:
Post a Comment